Jag är glad över att inte låtsas vara überbäst i hela fucking världen

Det är med en svag känsla av ångest i bröstet som detta inlägg skrivs. Utanför fönstret skakar träden av sig sina sista löv, en motorcykel med avsaknad av ljuddämpare puttrar förbi på gatan och solen reflekteras av fönsterna i huset på andra sidan gatan. Det är höst och har varit det i ett par veckor. Jag vet att det är så eftersom jag kan urskilja typiska hösttecken. Känslan har däremot inte infunnit sig ordentligt och detta med anledning av att jag inte har hunnit stanna upp en endaste gång under de två senaste månaderna.

Igår avslutade jag min sista lärarpraktik. Praktiken har varit bra och lärorik på alla sätt och vis, men det har samtidigt varit tungt och svårt. Jag lider inte av ”duktig-flicka-syndromet” men har ändå suttit uppe kvällar och nätter för att hinna med all lektionsplanering och det andra arbetet som hör till. Jag misstänker att det blir så om man vill visa upp sin bästa sida, ni vet den där sidan om att vara anställningsbar osv.

Praktiken har varit bra, men jag är glad att det är över. Jag är glad över att inte behöva vara i underläge där en människa som ska bedöma mig har en maktposition. Jag är glad över att inte behöva säga ja, fast jag vill säga nej. Jag är glad över att inte låtsas vara überbäst i hela fucking världen på att att tolka luddiga instruktioner och inte våga fråga tusen gånger i rädsla för att verka dum i huvudet. Jag är är glad över att jag gick bygglinjen på gymnasiet och att jag när jag tog beslutet att gå den utbildningen var totalt ovetande om att jag sjutton år senare skulle få det kastat i ansiktet i form av: ”[…] för att vara rak på sak, det märks att du gick bygglinjen på gymnasiet” när en människa anser att jag har bristande allmänbildning.

Kära bloggläsare. Om ett halvår lägger jag fem år av akademiska studier på Stockholms Universitet bakom mig. Jag kommer vara färdigbakad gymnasielärare med inriktning svenska och religion. Mitt äldsta barn var 11 månader gammal när jag började studera och under årens lopp har jag fött ytterligare två barn. Under min senaste föräldrarledighet läste jag in 60 hp Religionsvetenskap på helfart distans via Umeå Universitet. Jag har slitit som ett jävla djur för att få livet som trebarnsmamma och student att gå ihop. Jag har varit stolt över mig själv och glad att jag klarat det. Jag har känt mig stark, bra, smart och odödlig under hela min utbildning fram tills igår när en människa som känt mig mindre än sex veckor skiter mig i ansiktet och samtidigt har den goda smaken att säga det på ett ”snällt” och ”välmenande” sätt. Jag menar, det finns ju trots allt en chans att jag kommer bli en fantastiskt bra lärare under förutsättning att jag blir lite mer allmänbildad.

Tips vid inläsning av kurslitteratur

Skärmavbild 2013-09-07 kl. 00.16.55

Skaffa dig en bra överblick. Bläddra igenom och nosa på dina böcker. Det är dem du ska hänga med en tid framöver och då finns det inget bättre än att lära känna dem. Betrakta varje bok som en god vän. Börja med att läsa innehållsförteckningen för att på så vis bilda dig en uppfattning. Bläddra sedan igenom böckerna från pärm till pärm, gärna flera gånger för att få koll på bokens uppbyggnad.

Just nu är all min kurslitteratur på engelska och det är stundtals ganska tungt. Ämnet är religiös besatthet och extas, varpå många begrepp och termer är något jag läser för första gången. Inför läsningen har jag skrivit ner alla rubriker i ett dokument samt påbörjar en lista över alla begrepp jag inte förstår. Detta är alltså ett förarbete jag gör innan jag påbörjar den ”riktiga” läsningen.

Skärmavbild 2013-09-07 kl. 07.46.42 Skärmavbild 2013-09-07 kl. 07.46.52

 

Tips till dig som pluggar och vill hålla koll på kurslitteraturen

Nu äntligen kickar hösten igång och för er som ska börja på universitetet kan jag gissa att registreringarna pågår för fullt. Själv har jag påbörjat min fördjupningskurs i religionshistoria och på torsdag börjar mina studier på Stockholms Universitet.

Denna terminen kommer jag läsa både distans via Umeå Universitet och på SU. Jag är väldigt förväntansfull och har en bra känsla i kroppen. Nu ska jag läsa mitt sista år innan det är dags för examen. Kan knappt fatta det. Tiden har verkligen gått fort.Jag har genom åren lärt känna en mängd sköna människor genom min utbildning. En av dessa är Anna Wallgren och hon har kommit att bli lite utav min idol i den akademiska världen.

Hon är liksom ett geni när det kommer till att strukturera upp sina studier. Nu tänkte jag helt sonika dela med mig av Annas KURSLITTERATUR I TABELL. Den är suverän och jättebra att ha när all kurslitteratur ska struktureras upp. Genom att titta i tabellen går det att få en bra överblick för vilka böcker som finns tillgängliga och om man har läst dem. Jag har precis fyllt i mitt litteraturschema för min ena kurs. Nu är det bara att sätt aigång att läsa. Voila!

Skärmavbild 2013-09-02 kl. 23.16.14

Allt går om man vill

Skärmavbild 2013-08-14 kl. 09.30.29

Halleluja! Jag har fått glada besked i min mailbox. Arbetet jag lämnade in natten till måndag är godkänt och arbetet som jag lämnade in i natt är godkänt! Vilken underbar känsla! Det känns som om jag sakta men säkert närmar mig mitt mål. NU är det bara två små surdegar kvar att ta tag i och efter det ska jag skriva godkänt på en tenta värd 7.5 hp. När allt är klart har jag lyckats läsa in 60 hp på distans under min föräldrarledighet. Heja, heja! Life is good!

Jag är så jävla dålig

Bild 2013-08-10 kl. 19.44

Men ååååhhhh! Jag blir så sur och irriterad. Jag hatar att sitta här och svettas framför datorn. Texterna jag skriver blir asdåliga och jag har liksom drabbats av skrivkram för första gången ever. Nej, jag har inga problem med att blogga, utan det är mina släpande inlämningsuppgifter jag snackar om. Skjut mig! Jag hetsäter glass och deppar. Om jag inte klarar tentan som äger rum om två veckor kommer jag inte dö. Jag kommer däremot känna mig jävligt misslyckad, ungefär som att falla på mållinjen.

Sorry, jag kommer fortsätta att vara antibloggare ett par veckor till. Med undantag för de gånger jag måste lätta på trycket. Måste klara tentan, måste klara tentan och de släpande inlämningsuppgifterna såklart. By the way så är jag hemma i stan nu. Det känns skönt.

Fixar och trixardag

Idag börjar jag läsa kursen Hinduism och buddhism. Sa jag förresten att jag blev godkänd på ”etiken”? Det kändes som om en sten föll från mitt bröst och jag som att jag kom ett steg närmare min examen. Nu är det bara 75 poäng kvar att läsa, dvs två och en halv termin. Sedan är jag nybakad gymnasielärare med ämnena svenska och religion. Är det någon av er som läste min blogg för fyra år sedan när jag började plugga? Det har gått fort. På fem år har jag läst fyra år på universitetet och fött tre barn. Känns helt galet.

Nu ska jag lämna kidsen på förskolan, efter det ska jag ut en sväng till universitetet för att prata med syo och lämna tillbaka kurslitteratur.

Alla behöver en trygg famn när det svajar som mest

Ingenting är omöjligt, ingenting. Allt är vackert, allt. Detta är lite utav min filosofi. Livet är inte krångligare än vad vi gör det och en sak som är säker är att vi lever en väldigt kort stund här på jorden. Varför då inte göra det bästa utav den tiden?

Lärare är enligt mig ett av de finaste yrken som finns. Jag kommer aldrig bli höginkomsttagare men jag kommer få ett arbetsliv rikt på kärlek. Kärlek till kunskap, kärlek till elever och kärlek till skolan som institution. Läraryrket är som en enda stor egotripp eftersom en av mina drivkrafter är att vara under ständig utveckling. Jag älskar att lära mig se saker från olika perspektiv, att analysera, att ta del av historia, fakta och retorik. Att bli ämneslärare i svenska och religion är därför den perfekta kombinationen för mig. Det två ämnen jag brinner för och som jag tack vare mitt yrkesval alltid kommer kunna fördjupa mig i. Dessutom älskar jag att stå i centrum. Läraryrket är perfekt om man är lite teatraliskt lagd. Ska man undervisa, ska man undervisa med inlevelse.

En annan sak som jag uppskattar med läraryrket är så klart eleverna. Alla behöver en trygg famn när det svajar. Erfarenhetsmässigt vet jag att livet svajar väldigt mycket när man befinner sig i tonåren. Att få stöta, blöta och nöta med folk är det bästa jag vet. Jag är snäll, rolig, hård och rättvis. Jag tror på frihet under ansvar och learning by doing. Mina elever ska veta att jag tycker om dem och att jag tror på dem. Relationen lärare/elev är inte jämställd eftersom lärare sitter på maktpositionen, denna makt är ingenting som jag någonsin skulle vilja missbruka. Att vara lärare är att vara en juste vuxen.

Charmen med att vara lärare är att man faktiskt får förmånen att se människor utvecklas. Små, små knoppar spricker plötsligt upp och blir till fina blommor. Vissa blommor har det tufft, dessa kanske man vurmar lite extra för, medan andra blommor glänser i sin prakt utan ansträngning. Alla blommor har dock olika behov och det är min uppgift som lärare att tillgodose dessa behov.

Egotrippen och det sociala är två faktorer som driver mig. Den tredje är skolan som institution. Jag tycker om skolmiljön. Allt från korridorerna till klassrummen. När jag befinner mig i en skola känner jag mig hemma. Det sitter i väggarna. Det fjärde som driver mig är privilegiet att få arbeta tillsammans med nya generationen. Det är ju trots allt vår och tidigare generationer som präglar barnen som växer upp idag. Jag har själv ett gäng lärare att tacka för vad de gav mig i tonåren, nu vill jag ge det tillbaka.

Hur ska det går?

Jag hade ju tänkt att jag skulle sitta och skriva på min inlämningsuppgift. Jomentjena. Freddie som lyckligtvis är på bättringsvägar har en punktmarkeringsdag varpå jag har henne i bärselen. Så fort jag lägger ner henne vaknar hon. Med andra ord är det likabra att hon får hänga på min mage som en liten apunge.

Men hur ska det gå med inlämningsuppgiften och tentan som jag ska skriva på lördag? Det är som det är och jag får helt enkelt göra så gott jag kan. Går det så går det och går det inte kommer jag med stor sannolikhet att överleva.

Babybluesen som uteblev och tentadag

20121106-163437.jpg

Det har gått över en vecka sedan Freddie ploppade ut och jag är på världens bästa humör. Annars är det vanligt att depphormonerna slår på ett par dagar efter förlossningen.

Idag har jag försökt skriva en tenta. Tiden går ut om en halvtimma och jag har precis klarat av fråga ett av tre. Jag skickar in det jag har och hoppas på att få komplettera istället för att göra en omtenta.

Nu har mina bröst svällt till dubbel storlek och lagom till detta vaknar Freddie och vill ha mat. Visst är det fantastiskt hur naturen fungerar. Vi är djur.