Äntligen hemma. Vi lämnade den slumrande skärgårdsön i morse och nu är vi hemma. Vilket känns skönt för jag har längtat efter att komma hem. Jag filar på min träningsblogg och intalar mig själv att bara jag har en träningsblogg så kommer jag lyckas med att nå mitt mål. Patetiskt, jag vet. Men alla sätt är bra. Hoppas bara att det funkar.
Det är fint väder. Jag tittar på barnen som leker i vattnet samtidigt som jag fixar naglarna. Multitasking på hög nivå.
Titta, där framme går två individer som jag har den stora lyckan att ta hand om. Älskade, älskade barn vad ni gör livet roligt att leva. Inte en dag är den andra lik och ni utvecklas var och en till två människor. Ibland undrar jag hur jag ska orka vara en bra mamma. Asjobbiga är vad ni är, särskilt när ni ryker ihop eller spela ut mitt föräldraskap mot någon annan. Jag blir verkligen irriterad när ni får mig att framstå som the bad guy på grund av att jag bara försöker vara konsekvent. Men allt som oftast har vi det väldigt bra tillsammans.
Idag gick vi till ängen. Där samlade vi växter som ni ville lära er namnen på. Att hänga med er utmanar hela min sinnesnärvaro och ni spelar på hela mitt känsloregister, detta med bravur. Mina älskade barn, ni är helt enkelt asabra. Tack för att ni gör mig till den mamma jag vill vara.
Precis som med den klassiska frågan frågan vad som kom först av hönan och ägget undrar jag vad som kommer först av bakning och sötsuget. Är det sötsuget som gör att jag vill baka eller är det bakningen som gör mig sötsugen?
Filosofiska tankar av rang. Oavsett svar kan jag lova er att mina kanelbullar slår det mesta.
Det är en jävla skittradition som bidrar till att flickor vaggas in i den heteronormativa tron att ”den rätta finns”.
Plocka blommar, javisst men håll inte på att tuta i era ungar det ska ska resultera i att drömmar om en blivande partner.
Föräldrar kan gnälla och skälla på hur media bidrar till att mata barn med hetsen kring hur tjejer ”ska vara”, få ser dock sin egen roll i drillandet av nippertippor.
Såhär i efterhand blir jag irriterad på alla vuxna som genom alla mina barndoms firade midsommar peppat mig och andra barn till att lägga blommor under kudden. Varför skulle jag som fyraårig börja drömma om en framtida partner?
Det åskar och regnar samtidigt som solen skiner och himmeln är klarblå på sina ställen. Barnen sitter framför tv:n och tittar på barnkanalen. Av någon anledning känns det bättre än när de spelar på min i-pad. Jag har verkligen kluvna känslor inför det där med spelandet. Visst förstår jag att de tycker att spel är något av det roligaste som finns, med samtidigt blir jag rädd att allt spelande ska sabba förmågan leka själv.
Stundtals känner jag mig som världens sämsta förälder. Har jag förstört mina barn genom att låta dem spela? När de är sura och uttråkade bara för att de inte får spela känns det ju si sådär.
Nu är jag ju inte bättre själv som sitter med paddan bredvid dem i soffan, men jag har förklarat för dem att jag har lite viktiga saker att uträtta och det är faktiskt sant. Jag håller på att förbereda mig inför nästa termins studier. Gör lite efterforskning i vilket kurslitteratur som behövs fixas osv. I vanliga fall sitter jag aldrig och surfar inför barnen, men eftersom de har spelat känns det faktiskt viktigare visa att jag också behöver använda paddan till mina behov.
Jag vet att jag skrivit om detta tidigare, men det känns som ett aktuellt ämne. Hur resonerar ni kring det här med spel och barn? Doktor Cecilia skrev ett himla bra inlägg som svar till mitt förra, ska se om jag kan nosa fram det.
Nu är jag och barnen på landet. Det är så skönt och fridfullt. Vi kastar stenar i vattnet, fångar löjor i håv, dödar mygg och avnjuter harmonin som uppstår när vågor kluckar.
Jag är stolt så att jag spricker. Min BFF Natashja // Lady Dahmer och Cissi Wallin är i full färd att sätta ihop en show. Hur kul är inte det? Den kommer bli så himla bra.
[yframe url=’http://www.youtube.com/watch?v=IYohh3VGxAE’%5D
Att börja med med mat är så sjukt jävla jobbigt. Det kladdas, spottas och allt inklusive bebisen måste saneras efter en måltid. Lämpligast vore att mata Freddie i duschen.
Apan satt i granen 