Studier, dessa jäkla studier. De ger mig en så härlig känsla av att vara levande. Haha, jag vet att det låter sjukt men jag finner en enorm tillfredsställelse av att plågas lite. Känna kniven på strupen, skriva en text och så ”yeay” där satt den. Ni vet hur det kan kännas när man kämpar för något och får till det riktigt bra.
Men som sagt, idag är det åtta dagar kvar till plopp och just nu känner jag mig inte riktigt lika Allan-Ballan. Visst det är ju kul att ha något att göra om dagarna fram till att bebisen kommer, men är det värt att ha studiepressen hängandes över sig när bebbe kommit ut?
Jag är så velig. Jag vill plugga vidare samtidigt som jag inte vill. Kan inte definiera känslan på något bra sätt.
Apan satt i granen 