Sommarångest

Vi skulle åka till Småland på lördag. En liten minitripp till min systers lantställe ett par nätter, några nätter hos pappa, ett besök på High Chaparall, ett besök i Älvängen, kanske Liseberg och definitivt Borås Djurpark. Vi skulle. Mmmmm… Ni fattar. Vi ska inte längre.

Min syster kunde bara ta emot oss de dagarna vi hade planerat in, men vips åkte pappa på världens förkylning och är dålig, mamma är i Thailand, mina älskade gudföräldrar har dragit på husbilssemester till Kiruna och allt kändes plötsligt så himla hopplöst. Why the hell ska vi ge oss ut på turné om ingen kan ta emot oss?

Imorgon bitti ska jag ringa och avboka bilen. Jag vet inte vad det är som gör det, men jag blir ledsen och känner mig nedstämd. Jag avskyr verkligen hypade saker och sommaren är sjukt hypad. Det känns som om varenda kotte ska iväg på en semesteraktiviteter och jag kan bara gratulera. Kul, kul för dig. Palma? Det låter fantastiskt. Västkusten? Wow osv.

Jag är verkligen jätteglad för alla som kommer iväg på roliga semestrar i sommar. Vi kommer ligga lågt och pendla mellan skärgården och söder. Småland får vänta. Press, är jag den enda som känner det? Helt plötsligt är det jag som är mamma och ska vara den som sysselsätter kidsen i hopp om att ge dem en fantastiskt och idyllisk sommar. Barnen går sista veckan på förskolan och ska sedan vara hemma till mitten av augusti. Hallelujah.

Ett löfte till mig själv i sommar är att vi inte ska stressa eller gräla över småsaker. Vi ska ha en mysig, skön och chillad sommar tillsammans med mycket kanelbullar och jordgubbssaft.

Annonser

10 thoughts on “Sommarångest

  1. Jag förstår dig så väl. Hela jäkla våren har det tjatats om ”vad ska ni göra i sommar, kom hit, när hälsar ni på, kan ni inte stanna längre, varför kommer ni bara upp då, ska du komma ensam” osv i all oändlighet. Nej jag kommer bara en vecka. Jag har inte tagit ut mer semester. Sambon jobbar. Jag vill nästan skrika rakt ut snart. Om det är så viktigt att åka land och rike runt så kan ju folk hälsa på istället för att jag ska flänga.

  2. Känner igen mig i det du skriver. ”Alla andra” gör så mycket roligt, har det så himla bra tillsammans. Vi har haft två fruktansvärda veckor, barnen skriker, min man försöker varva ned, jag är så rastlös så jag kryper ur mitt eget skinn. Vi försöker febrilit komma på aktiviteter varje dag, som att åka till havet, lekparker. Titta på kaninen på det lokala cafét.

    Nästa vecka åker mannen bort med barnen och jag får en hel vecka ensam, en H E L vecka. Jag ska skrubba, sortera, cykla. Folk ba, ta det lugnt. Jag har dagdrömt att få städa utan att bli avbruten. Att skräpet åker ut ur dörren.

    Flyttar ni inte ut till skärgården på sommaren? Om din man också har semester? Delar ni stugan med någon?

    / J

  3. Jag får också den känslan när något som jag har planerat för blir inställt. Det blir tomt på något vis oavsett hur litet eller stort det är.

    Men ni bor bra med nära till både lek och bad. Jag är själv med barnen några dagar den här helgen och tänkte åka en sväng till Rålis och ev Smedsuddsbadet om det blir tillräckligt varmt. Det blir lite matsäck och en tur till glasskiosken. Inte så mycket bullar kanske eftersom lillkillen inte gillar bullar, men båda barnen gillar digestivekex så det blir förmodligen massor såna.

    Jag försöker att ta ner kraven på vad som vi ska och måste göra. Vi har bara planerat för en grej egentligen (eller två som är kombinerade), vi åker till mina föräldrar och är där ett par dagar för att vänja in barnen sen åker jag och maken iväg 2-3 dagar för att bo på hotell, spela golf och träffa en kompis. Inget flashigt, bara tid för oss själva och vi åker till Växjö! Jag har inte varit där på jättelänge, säkert 25 år så det ska bli kul.
    Sen är vi i stugan där vi kan bara vara och fixa lite med det som behöver (och vi vill) fixas med huset och tomten.

    Hoppas att sommaren blir bra för er trots att den inte blir som ni planerade.

  4. Jag förstår nog en del av hur du känner. Vi kommer inte heller iväg någonstans, för vår del är det dock ekonomin som sätter stopp. Och det att jag pluggar. Har pluggat oavbrutet sedan hösten 2010 och är rejält trött nu, vet inte hur jag ska palla med de kommande åren. Maken jobbar, barnen är hemma, all släkt bor i Sundsvall, dit vi inte har råd att åka. Nu har bilen pajat också så jag vet inte ens hur vi ska ha råd att fira yngsta dotterns födelsedag i mitten av augusti. Livet är rätt kasst just nu.

  5. Jag har fått för mig att våra barn mår rätt bra av att göra ingenting. Det blir leka med kompisar, vara några veckor på landet, leka ännu mer, inte stressa och om vädret tillåter åker vi till stranden. Blir det riktig lajbans åker vi till en djurpark en dag också.

  6. Men så skönt att ni i alla fall kan åka ut till skärgården, tänk så många som är avis på det! (Jag till exempel! 😉 ) En del har kanske inte ens möjlighet att komma bort ifrån stan.
    Förstår att du blir ledsen över inställda planer, det är klart att man blir. Hoppas att ni får möjlighet att åka till Småland eller hitta på nåt annat kul, senare i sommar! Kram

  7. Ha ha! Tänk vilka skillnader i livsstil, förväntningar och planer man kan ha!

    Själv arbetar jag cirka tio timmar i veckan för närvarande och min man 30. Vår treåring går inte på förskola utan är ALLTID hemma. En eller två dagar i veckan kanske vi gör något speciellt, som att hälsa på goda vänner eller åka på biblioteket, men i övrigt är vi faktiskt mest hemma för jämnan. Tjafsar om småsaker gör vi väl ungefär varannan dag, sånt är livet med barn och andra vuxna. Alltid är det nåt som skaver, som man kan lära sig mer om varandra och sig själv av. Inte ska vi någonstans på någon semester heller. Vi vaknar varje dag i en oändliggt härlig rad av dagar och ba ”Godmorgon, jaha, vad ska vi hitta på idag?” (förutom när vi måste till typ BVC). Vad vill du treåringen? Hänga med den och den, jaha, då sms:ar jag hens föräldrar och kollar deras planer.

    Hoppa studsmatta, rensa lite ogräs, leka med lego och bada mjukisdjuren i låtsasbadkaret från Ikea är stående på schemat för närvarande.

    För ett par år sedan var jag otroligt stimulanssökande, men det senaste året med mycket kravlös hemmatid har liksom jagat bort det mesta av stressen. Mitt råd till dig är: Acceptera tjafset. Skit i bullarna Sov så mycket du vill och bara SLÖSA bort dagarna. Låt ungarna roa sig själva och vila i att deras eventuella frustration över tristess är fröet till mycken kreativitet 🙂

  8. Kiruna?!
    Där bor ju jag 🙂
    Kommer dom härifrån?

    När man bor här uppe så känns alla ställen utan mygg och varmare än 10 grader som värsta semestern 😉

    Jag och min sambo har varit tillsammans i 10 år, och vi har ett barn på 4 år.
    Vi har aldrig varit på semester tillsammans.
    Varken bara jag och sambon, eller alla 3.. Aldrig :/
    Vi har inte körkort, och jag har aldrig haft ett fast jobb, dvs har alltid fått sommarjobba, så på sommaren har det inåt gått, och resten av året har vi inte haft råd.

    Detta blir dock första gången någonsin som vi åker på semester alla 3, och bara vi tre 🙂
    Blir dock bara Piteå, ca 40 mil härifrån.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s